Musikundervisning enligt Suzukimetoden på LIMUS
Att lära sig spela ett instrument kräver en lärare som är väl utbildad och har en stor verktygslåda. Suzukimetoden är ett verktyg, en metod av många. Precis som alla andra metoder så är det bra om man har tillgång till gott om undervisningstid. I mitten på 90-talet lyckades en handfull lärare på Lunds kommunala kulturskola med tät anknytning till dess ledning bygga upp ett narrativ om att Suzukimetoden skulle vara “något helt annat än vanlig instrumentundervisning”. Därför skulle de ha mer undervisningstid med sina elever. Det kostar. Avgiften blev aningen högre och kommunen gick in med tredubbla subventioner för just dessa elever. Fram tills nu har Kulturskolan envist hållit fast vid denna lyxlinje som arrogant förhöjer sig gentemot all annan professionell undervisning. Ett sådant missbruk av Suzukis goda idéer är vi inte med på.
Vill du komma till oss så hänvisar vi med stolthet till våra allround – kurser. I en professionell undervisning sammanstrålar olika metoder – och så har också Suzuki själv uttryckt sig. Meddela oss vid anmälan om du önskar tyngdpunkt på en speciell inriktning – så fixar vi det.
Bakgrund: Sedan våren 2020 har vi kämpat för att alla barn som lär sig spela ett instrument får samma subventioner, oavsett musikskola och oavsett metod. Men på Kulturskolan, och enbart där, kan barn för någon hundralapp högre egenavgift få tredubbel lektionstid. Det betyder att Lundabarn i samma ålder kan få olika stora subventioner för att lära sig spela ett instrument – beroende på vilken skola de väljer. Långt ifrån alla lärare som undervisar på Kulturskolans Suzukilinje är examinerade Suzukilärare. Av de lärare som har examen ( läs mer om den privata utbildningen till Suzukilärare nedan) undervisar många lärare äldre elever och högre nivåer än de har examen för. Det förvånar oss inte att vi får elever därifrån som har “hoppat över” viktiga steg i metoden. Några år fick Kulturskolans Suzukielever även använda musikchecken och fick därmed dubbla subventioner. Nuförtiden kommer många av dem som privata elever till våra duktiga lärare som behöver satsa extra för att lära ut ett hållbart spelsätt.
Suzukiundervisning är också vuxenundervisning. Föräldern ska lära sig spela själv, agera lärarens förlängda arm hemma och övervaka ett strikt program. Självklart bygger all undervisning i instrument på god samarbete med föräldrarna. Men ska verkligen en liten grupp föräldrar subventioneras extra medan inte alla årskullar unga har tillgång till musikchecken?
Vi hade en vision som vi jobbade hårt för, med möten, upplysningar och resonemang. Vår ambition var att alla musikcheckselever skulle kunna få undervisning enligt Suzukimetoden, på den skola de själv väljer. Det föreslog även en del politiker. Att det är möjligt kom även en utredning fram till. En utredning vars slutsatser resulterade i nya utredningar. Man passade på att istället för att avskaffa Kulturskolans Suzukiprivilegier försätta hela utvecklingen av musikchecken i vänteläge år efter år. Under några få dagar under våren 2022, fick andra aktörer än Kulturskolan erbjuda ämnet Suzukifiol i Musikcheckens kursutbud. Sen kom ett abrupt stopp. Eftersom Kulturskolan undervisar i ämnet “Suzukifiol”, så förbjöds samma kursnamn inom Musikchecken. “Fiol enligt en japansk metod” gick dock bra som kursnamn. (…) Förvaltningen förklarade detta med en krock med “kommunens nomenklatur”. Även läsåret 2025/2026 håller förvaltningen fast vid i att inga andra än Kulturskolans elever får subventioner för en Suzukiundervisning som får bära namnet Suzukiundervisning.
För oss känns det absurt att använda en metod som vi inte får lov att kalla för vad det är. — Det ligger på handen att vi har stött på ett problem som inte har med musikpedagogik att göra. I dagens Lund används “Suzukipedagogik” och Kulturskolans Suzukilinje för att arrogant hävda sig helt utan saklig grund. Och där lämnar vi ordet “Suzukiundervisning” trots att, eller bättre sagt eftersom, vi har all pedagogisk kunskap som behövs.
För dig som är nyfiken på Suzukimetoden:
– Spela/härma på gehör innan notläsning.
Detta innebär att en viss repertoar repetitivt måste lyssnas på dagligen.
– Tidig start, helst från 3-4 år
– Aktiv föräldramedverkan.
En förälder ska delta i varje lektion genom att anteckna noga. Föräldern ska dagligen öva med barnet hemma och kunna hjälpa det lilla barnet att hantera instrumentet. Suzukiundervisning är även vuxenundervisning.
– Kontinuerlig utantill-upprepning av repertoar i gemensamma lektioner som kompletterar individuella lektioner.
– Stor respekt för läraren som noga styr barnens undervisning.
– Stor respekt för andra barn, man ska lyssna på och härma varandra.
– En vacker tonbildning på instrumentet (”Beautiful tone, beautiful heart”)
Metoden, och byggstenar av metoden, kan användas fritt i olika sorters musikundervisning och anpassas individuellt. * Våra lärare använder både de traditionella Suzukiböckerna, men också nyare material från Suzukis elever bl a Kerstin Wartberg. Parallellt utvecklas notläsning. Gehörsbaserad undervisning och andra byggstenar, bland annat den vackra tonbildningen, finns i många metoder och är en viktig beståndsdel för all undervisning på LIMUS. Skillnaden är rekommendationerna om konsekvent föräldramedverkan. Den här metoden passar bäst om en förälder verkligen alltid aktivt kan delta på varje lektion.
Kan man använda sin musikcheck?
Ja. Det går jättebra. Våra musikcheckselever deltar som alla andra elever i gemensamma lektioner, något som kännetecknar även Suzukimetoden. Likaså är det mycket vanligt att våra elevföräldrar deltar i lektionerna. Vi brukar rekommendera att komplettera lektionen med vår tilläggskurs eller be intresserade föräldrar att köpa ett eget vuxenklippkort som kan läggas ihop med barnets lektion.
Anmälan till linje 2 här.
Anmälan till musikcheck här.
Välj LIMUS Musikskola som anordnare.
Lite mera bakgrund:
Kulturskolans exklusivitet har först (innan nomenklatur- problemet dök upp) förklarats med att Suzukiundervisning skulle vara skyddat med ett varumärke och strikt följa obligatoriska musikpedagogiska regler. Dessa obligatoriska regler skulle inte vara förenliga med musikcheckens utformning.
Stämmer det? Ska en särskild metod få kosta mer skattepengar? Våra elevföräldrar bad oss att undersöka saken lite närmare.
“Det finns inga obligatoriska normer för att arbeta med Suzukimetoden”. Så skriver Kerstin Wartberg, tysk Suzukipionjär och nära medarbetare till Shinichi Suzuki i brev till LIMUS redan 2020-07-23.
Suzukimetoden används och får användas på många olika sätt inom musikpedagogisk verksamhet, undervisning, workshops och konserter. Alla dessa olika sätt inom musikpedagogisk verksamhet får kallas suzukiundervisning. Det finns ingen som har tolkningsrätt eller kan åberopa ett varumärkesskydd på Suzukimetoden inom musikpedagogik.
Varumärkesskydd finns däremot kvar på titeln “Suzukilärare”. För att få kalla sig Suzukilärare måste en lärare köpa den privata utbildningen till Suzukilärare av Suzukiförbundet. Detta är en bra inkomstkälla till förbundet. Läraren måste också bli medlem (dyr medlemsavgift) i Suzukiförbund. En lärare får inte göra Suzukiexamen (och gå vidare till nästa examensnivå) om den inte är medlem i Suzukiförbundet. Och inte bara det – det måste vara just det landets Suzukiförbund som läraren är verksam i. Helst ska även lärarens ELEVER registreras i klubben och betala medlemsavgift. Annars räknas inte lärarens verksamhet för att kvalificera sig till nästa examensnivå. Eftersom eleverna också tvingas köpa varumärkesskyddade notböcker och CDn så finns utan tvivel stora kommersiella intressen bakom den rörelsen som bedriver denna sortens Suzukiundervisning. Det har dock absolut inte med Suzukis egna tankar att göra.
Läs mer på hemsidan avd DSG, Deutsche Suzuki Gesellschaft här.
Det har fallit en betydelsefull dom i frågan, gällande för hela Europa, dvs även för Sverige. Domen har laga kraft. Läs gärna här Texten finns på engelska och tyska.
För oss förefaller splittringen som har lett till denna dom, som om den ena sidan (med svensken och “teachertrainern” Haukur Hannesson i spetsen) vill kontrollera en marknad med anspråk på exklusivitet och ekonomiska vinster. Sidan med Kerstin Wartberg i spetsen engagerar sig för öppenhet och vidareutveckling av metoden. Hannesson, “förloraren” i rättsstriden, har anknytning till Lunds Kulturskola genom den där verksamma “teachertrainern”. En “teachertrainer” utbildar nya Suzukilärare som då producerar nya inkomster och fler medlemmar åt förbundet. Målet är att en viss sorts unga, föräldrar och lärare ska sväras in och bära klubbens fana. Klubbens grenar i Lundapolitiken orsakar fortfarande att dess medlemmar får extra resurser på Kulturskolans lyxlinje snarare än att en användbar undervisningsmetod kommer alla barn och deras professionella lärare på stans olika musikskolor tillgodo. Det är ett aktivt ingrepp för att kontrollera marknaden för undervisning.
Vi på LIMUS vill att alla barn och alla lärare behandlas lika.
Vi engagerar oss för att ge alla barn tillgång till ett brett utbud av goda och kvalitetssäkrade undervisningsmetoder. Hos oss får alla elever, både med och utan musikcheck, en god undervisning, som även innefattar byggstenar som utgör Suzukimetoden. Tyngdpunkter väljer vi utifrån varje barns enskilda behov.
2025-07-12